Sofia & Teodor

...pred spienje.

...innan vi ska lägga oss.

... e prekrasen. I pokraj placki, tepacki, bolesti i izostanuvanja od rabota ne bi sakala nisto da promenam.Tesko e, nikoj ne moze da kaze nesto drugo, ama koga ke dobies dve deca naednas e stvarno radosta duri i pogolema od dupla. I samata se cudam deka vaka cuvstvuvam vo momentov oti se kako da saka da mi go smeni dobroto raspolozenie.

Eve kako e veke nekolku dena i ke bidi uste nekolku dena: Sofia i Teodor se bolni i site sme umorni oti celo vreme se budat preku nokta. Doma pregraduvame i imame rabotnici i eden prst debela prasina. Istovremeno otkrivme deka imame edno gnezdo so otprilika 5-6 000 osi koi ne sakajki gi zasidavme i sega pocnaa da se probivaat vnatre. I na krajot Mike mi e vo Praga i nema da si dojdi do ponedelnik. I pokraj seto ova malite se pravi zlata i si igraat so mama, go gledaat Bamse i se galat. Malite sonca na mama go pravat zivotot preubav.




... är underbart. Trots gråt, bråk, sjukdomar och vab hade jag inte ändrat något. Det är inte enkelt, snarare svårt och ingen kan säga något annat, men när du får två barn på en gång är glädjen verkligen mer än dubbel. Jag är själv överraskad att jag känner så här med tanke på att allt som händer runt omkring mig just nu känns som en prövning och ett försök att vända min glädje.

Så här har det varit och kommer att fortsätta i några dagar till: Båda är sjuka och vi är alla trötta eftersom de vaknar hela tiden på natten. Vi bygger om på ovanvåningen och har byggare och ett finger tjockt damm överallt i huset. Vi upptäckte att vi har en getingbo med ca 5-6000 getingar uppe på vår vind och just nu försöker getingarna ta sig in i huset (eftersom deras håll byggdes in). Och till slut är jag ensam eftersom Mike är i Prag just nu och kommer inte hem förrän söndag kväll. Trots allt detta är de små riktigt underbara och leker, tittar på Bamse och myser med mamma. Mammas små hjärtan gör mitt liv helt enkelt, underbart.

Sekoe utro koga gi ostavame decata v gradinka im nosime se sto im treba od strana na alista, cucli, kapi itn. Taka i vo vtornikot, se bese isto kako i obicno osven toa deka pojdov na rabota so dve cucli vo tasnata. Koga gi vidov vednas im zasvoniv na neguvatelkite i tie mi kazaa deka za zal nemaat rezervni. Uste pozalosno bese toa deka ni jas ni Mike nemavme moznost da pojdeme i da im gi ostavime cuclite pred spienjeto sto im e 12 saatot. I zatoa rece neguvatelkata ke probame bez cucli pa ako odi neka odi.

Vecerta, koga im dojde vreme za spenje, nie kako i obicno gi legnavme sekoj so svoeto kebe i cucla. Drugiot den ostavivme cucli v gradinka i zivotot prodolzi da si teci kako i porano.

Konecno dojde petok i jas pojdov porano da gi zemam od gradinka, ama Sofia i Teodor uste ne bea razbudeni od popladnevniot odmor. Togas mi padna vo oci deka ni edniot, ni drugiot nemaat cucli vo ustata i koga prasav mi kazaa deka od vtornikot poveke ne koristat cucli. Jas si rekov, ete sansa, i od petokot vecerta nema poveke cucli ni doma. I iskreno da kazam ni edniot, ni drugiot pobarale cucla ili zaspale potesko od obicno. Se si teci kako nikogas da nemale cucli.



Varje morgon lämnar vi barnen på förskolan och då har vi med oss allt det de kan tänka sig behöva under dagen som extra kläder, hattar, nappar osv. I tisdags var det precis som vanligt förutom det att när jag kom till jobbet hittade jag två nappar i min väska. När jag såg napparna ringde jag förskolelärarna och fick veta att de tyvärr inte hade några reservnappar där. Vad som var ännu värre var det att ingen av oss kunde hinna till förskolan innan 12 då de ska sova. Då sade förskoleläraren att de får försöka lägga dem utan nappar och går det så går det.

På kvällen följde vi den vanliga rutinen och lade dem med napp och filt. Dagen efter fortsatte livet som vanligt, lämna barn, nappar, kläder osv. Inte förrän på fredagen då jag skulle hämta dem lite tidigare och kom ditt mitt i vilan, som jag såg att de sov helt utan nappar. Deras förskolelärare sade att sedan i tisdags har de inte haft några nappar under vilan. Då tänkte jag, nu har vi chansen och sedan i fredags har vi inga nappar hemma heller. Överraskande nog har ingen av dem visat att de saknar napparna och allt fortlöper som om barnen aldrig har haft några nappar.

Pred nekolku meseci staviv eden prilog so sliki od malite kade sto se kapat vo nivnata bebeska kadicka. Zaradi toa sto vo taa kadicka odvaj imase mesto za eden od niv, eden drugar ni napisa deka niskava konjuktura se odrazila duri i na kadata. I eve kako odgovor na negoviot komentar konecno ja promenivme kadnata konjuktura vo nasata kuka.

För några månader sedan hade jag ett inlägg där barnen badade i sin bebis-balja där knappt en av dem får plats. Då fick vi en ganska bra kommentar av en av våra vänner som lät så här: "Badkarets storlek är kanske ett tecken på lågkonjuktur... ;)" Men nu äntligen har vi fått lite hög badkarskonjuktur här hemma och skaffat ett större badkar till de små.


Na pocetokot bea mirni i pretpazlivi.
I början var de lugna och försiktiga.




Posle pocnaa da gi pokazuvaat pajkite.
Sedan började de visa upp sina badankor.




I na krajot tolku se razigraa da pocnaa da se premestuvaat naokuli.
Och på slutet tyckte de att det var så kul att de började leka runt i badkaret.


Ama koga Teodor proba sam da izlezi, moravme da go prekinime fotografiranjeto.
Men när Teodor försökte ta sig ut på egen hand var vi tvungna att avbryta fotograferingen.

Deneska bevme na lekarski pregled i vakcinacija. Posle pregledot lekarot ni kaza deka se e vo red so Sofia i Teodor i deka se razvivaat najnormalno. Eve kolku se porasnati:

Idag var vi på läkarkontroll och vaccination. Efter undersökningen fick vi veta att allt är bra med Sofia och Teodor och att de utvecklas normalt. Så här stora är de nu:

Sofia
Tezina/ Vikt: 12.890kg
Visina/ Längd: 82.5cm

Teodor
Tezina/ Vikt: 13.600kg
Visina/ Längd: 86cm


Koga izlegovme vo cekalnata, edna od majkite ni kaza deka nadvor se slusalo kolku silno decata placea od vakcinata. Kolku i da sakav da recam taka e, morav da i kazam deka mojata slatka kerka ne placese od vakcinata tuku koga go slusna zborot NE.

När vi kom ut i väntrummet, fick vi höra av en mamma som också var där med sitt barn att man kunde höra hur barnen grät pga vaccinationen. Jag var tvungen att berätta att min söta dotter grät inte av vaccinet utan av att höra ordet NEJ.

...kako doma se rastura. Seriozen i potpolno koncentriran si ja raboti rabotata.

... konsten om hur man stökar till hemma. Men det krävs fullständig koncentration för det viktiga jobbet

Zanesena vo svojata kreativnost Sofia ne samo sto liceto i sidot gi imase iscrtano tuku i sopstveniot si brat. Eve kako seto izgledase koga nie vidovme sto se slucuva.

Helt uppe i sin kreativitet hade Sofia inte bara ritat på sig själv och väggen utan även på sin egen bror. Så här såg det ut när vi väl upptäckte det.







A vaka izgledase koga i gi zedovme boicite i ja iskaravme.
Men så här såg det ut när vi tog kritorna ifrån henne.

Ovaj vikend go pominavme samo vo parkovi i igralista. Sofia i Teodor ne prekinaa da trcaat od radost. Se im bese interesno.

Den här helgen spenderade vi i olika parker och lekplatser. Sofia och Teodor sprang hur mycket som helst av ren glädje. Allt var kul.

4H gård i gradinkata na tato.
4H gård och Mikes gamla dagis.











Folkets Park














Mozebi ke bide ornitolog ili sto velite?
Kanske en framtida ornitolog?

Poslednive denovi otkako povtorno pocnavme da cuvstvuvame deka dedo, baba, teta i bratucedite ne ni se tolku blisko pocnavme povtorno da gi razgleduvame slikite i eve sto najdovme. Nekolku grupni, familijarni sliki.

De sista dagarna har saknaden efter mormor, morfar, moster och kusinerna börjat ge sig till känna. Och så återigen började vi titta på de foton vi gjorde i Makedonien där vi hittade några familjefoto.